Vad är diabetes
Diabetes är en kronisk sjukdomsgrupp som kännetecknas av för höga blodsockernivåer. De vanligaste formerna är:
- Typ 1-diabetes – insulinbrist
- Typ 2-diabetes – insulinresistens och/eller minskad insulinproduktion läs mer
- Graviditetsdiabetes
- Andra mer ovanliga former
Du kan leva ett bra och aktivt liv med typ 2-diabetes. Med regelbunden fysisk aktivitet, hälsosamma mat- och dryckesvanor samt fungerande behandling kan du leva lika länge som utan sjukdomen.

Vad händer i kroppen vid diabetes? (förenklat)
Maten vi äter (särskilt kolhydrater) bryts ner till socker (glukos) som hamnar i blodet.
Insulin, ett hormon som bildas i bukspottkörteln, hjälper sockret att komma in i kroppens celler.
Cellerna använder sockret som energi.
Vid diabetes fungerar detta inte som det ska – sockret kommer inte in i cellerna utan stannar kvar i blodet. Då blir blodsockret för högt.
Insulin är alltså nödvändigt för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vid diabetes finns det:
- för lite insulin, och/eller
- nedsatt effekt av insulinet (insulinresistens)
Olika typer av diabetes
Typ 1-diabetes
- Sköts av endokrinmottagning på sjukhus i Skåne
- Autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar förstör de insulinproducerande cellerna
- Leder till absolut insulinbrist
- Debuterar ofta i ung ålder
- Kräver livslång insulinbehandling
Typ 2-diabetes
- Sköts via vårdcentral
- Den vanligaste formen av diabetes
- Beror på insulinresistens och/eller minskad insulinproduktion
- Livsstilsfaktorer som kost, fysisk aktivitet och vikt spelar stor roll
Graviditetsdiabetes
- Uppstår under graviditet
- Försvinner oftast efter förlossningen
- Ökar risken för typ 2-diabetes senare i livet
Symtom
Symtomen på diabetes kan variera beroende på typ och hur allvarlig sjukdomen är. Vanliga symtom är:
Snabbt viktminskning (särskilt vid typ 1-diabetes).
- Ökad törst
- Ofta stora urinering
- Trötthet
- Suddig syn
Vad beror typ 2-diabetes på?
Den exakta orsaken till att typ 2-diabetes är inte helt känd, men risken att utveckla sjukdomen påverkas i stor utsträckning av livsstilen samt av ärftliga faktorer.
- Övervikt eller fetma (obesitas), särskilt bukfetma, ökar risken avsevärt.
- Ärftlighet – om nära släktingar har diabetes ökar risken.
- Rökning ökar risken betydligt.
- Stress kan bidra till insulinresistens, vilket leder till förhöjda blodsockernivåer.
- Kortisonbehandling för andra sjukdomar kan tillfälligt eller långvarigt orsaka förhöjt blodsocker och i vissa fall leda till typ 2-diabetes.
Behandling av diabetes
Diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång och kontinuerlig behandling. Behandlingen anpassas individuellt och består ofta av flera delar:
MAT (kost)
- En hälsosam och balanserad kost
- Mindre snabba kolhydrater
- Mer grönsaker, fullkorn och fibrer
MOTION
- Regelbunden fysisk aktivitet
- Särskilt viktigt är muskelträning, som förbättrar kroppens insulinkänslighet
MEDICINER (Läkemedel)
- Behandlingen anpassas efter individens behov
- Vissa personer med typ 2-diabetes kan behöva insulin, medan andra behandlas med tabletter eller injektioner
Regelbundna kontroller: Uppföljning hos vårdgivare för kontroll av blodsocker, blodtryck och blodfetter
Utbildning
- Kunskap om sjukdomen och dess behandling är avgörande
- Deltagande i diabetesutbildningar kan underlätta egenvård
Stöd:
- Stöd från vården, stödgrupper eller samtal med terapeut kan vara värdefullt
- Hjälper till att hantera de psykiska och emotionella aspekterna av sjukdomen
Att leva med diabetes
Diabetes kan vara en utmanande och tidskrävande sjukdom som ofta kräver livsstilsförändringar. Genom att ta sjukdomen på allvar och samarbeta med din vårdgivare kan du leva ett fullvärdigt liv, minska risken för komplikationer och förbättra din livskvalitet. Kunskap, egenvård och regelbunden uppföljning är nycklar till god hälsa.
